Fem klassiska derbyn mellan Arsenal och Tottenham

På söndag spelas det första Londonderbyt mellan Tottenham och Arsenal. Spelbloggen minns tillbaka till klassiska derbyn mellan klubbarna på 2000-talet.

Tottenham – Arsenal 11 november 2001: Sol Campbells återkomst till White Hart Lane

Sol Campbell gjorde det mest otänkbara man kan göra ur en Tottenham-synvinkel. Trots flera andra alternativ lämnade han engelske landslagsbacken klubben som bosman för den absolut värsta rivalen Arsenal under sommaren 2001. Mittbacken hade under flera säsonger varit Tottenhams ledare i backlinjen, till och med lagkapten och övergången beskrivs än i dag som det största sveket inom världsfotbollen. Den 11:e november var Campbell tillbaka på sin gamla arena iklädd "fel tröja" och temperaturen hade nått oanade höjder då allt fokus låg på mittbacken. Utan något empiriskt underlag kan nog White Hart Lane ha nått decibel-rekord när mittbacken buades ut inför uppvärmningen. 1-1 slutade matchen efter sent kvitteringsmål av Tottenham, men det enda folk pratar om efter det här derbyt är Campbells återkomst. 

Tottenham – Arsenal 25 april 2004: Arsenal säkrar ligatiteln på White Hart Lane

Arsenal har haft nöjet att säkra ligatiteln på rivalens arena vid två tillfällen – 1971 och 2004. Den sistnämnda är Arsenals senaste ligaseger i Premier League. Matchen slutade visserligen 2-2, efter att Tottenham hämtat upp ett 0-2-underläge med ett kvitteringsmål på stopptid via Robbie Keane från straffpunkten. Frågan är dock om de vilt firande Tottenham-spelarna förstod i samband med kvitteringsmålet att ett oavgjort resultat räckte för att Arsenal skulle säkra titeln på deras hemmaplan. "We won the league at Shite Hart Lane" sjungs fortfarande runt pubarna i Arsenal. 

Tottenham – Arsenal 11 november 2004: 4-5 – Målrikaste derbyt någonsin

De klassiska derbymatcherna mellan klubbarna avlöste varandra och bara ett halvår efter att Arsenal säkrat ligan på White Hart Lane utspelade sig det målrikaste derbyt någonsin mellan rivalerna. Nio mål där hela nio olika målskyttar fanns med i målprotokollet och dramatik ända fram till slutsignalen. Då ska det även nämnas att det stod 1-1 i halvtid. Därutöver fanns två svenskar med på planen – Fredrik Ljungberg, som var en av planens bästa spelare för Arsenal med ett mål i matchen, samt Erik Edman som startade på vänsterbacken i Tottenham.

Arsenal – Tottenham 20 november 2010: 2-3 – Spurs bröt förbannelsen 

Arsenals kollaps i derbyt betydde att Tottenhams urusla bortasvit mot Arsenal bröts. Innan derbyt hade det gått 17 år sedan Tottenham senast vann ett derby borta mot den bittra rivalen. Allt såg dock ut att bli en säker seger för Arsenal då Arséne Wengers manskap relativt tidigt gick upp till en 2-0-ledning genom mål av Samir Nasri och Marouane Chamakh. Resultatet stod sig fram till pausvilan men i den andra halvleken skulle Tottenham vända matchen. Gareth Bale, Rafael van der Vaart och Younes Kaboul blev Tottenhams hjältar för dagen och såg till att den dystra bortasviten mot Arsenal bröts. Spurs har sedan den segern inte lyckats vinna på Emirates Stadium. 

Arsenal – Tottenham 26 februari 2012: 5-2 – Mäktig vändning av Gunners

Tottenham fick en drömstart i matchen och gick tidigt upp i en 2-0-ledning, bland annat genom mål av före detta Arsenal-spelaren Emmanuel Adebayor. Men en beslutsam nick av ytterbacken Bacary Sagna fem minuter innan pausvilan, samt ett högklassigt mål av Robin van Persie tre minuter senare tog Arsenal in i matchen inför den andra halvleken. 23 minuter senare hade Arsenal lyckats göra ytterligare tre mål och Arsenal-publiken tillbringade slutet av matchen med att håna den impopuläre Adebayor genom ramsan "Adebayor, what´s the score?".