Glenn Hysén om IFK Göteborgs chanser i Allsvenskan: ”Poya är ingen Joe Labero”

Glenn Hysén är tillbaka på Spelbloggen. I dag är det fokus på hans kära IFK Göteborg och den kommande säsongen i Allsvenskan. 

IFK Göteborg hade en minst sagt tuff fjolårssäsong. Sportchefen Mats Gren sparkades i slutet av säsongen och laget placerade sig på en medioker 11:e plats i tabellen. Men med tanke på den prekära situationen klubben ligger i rent ekonomiskt tycker Glenn inte att man ska kunna ha så mycket större krav på laget inför 2019.

– Det finns ju inga pengar så de får satsa vidare på de unga spelarna. Naturligtvis är det bra spelare och talanger men ingen kan ju kräva att dessa ska leverera i år. Det är bara rikta in sig på att det kommer bli liknande resultat den här säsongen. Vi slutade elva förra året och den som tror att det kommer bli så mycket bättre får tänka om, säger Glenn.

Trots den mediokra placeringen så visade Blåvitt-supportrarna ett häftigt stöd genom hela Allsvenskan. Frågan är nu bara om tålamodet upprätthålls om Göteborg fortsätter leverera svaga resultat.

– Supportrarna har inget välja på. Man får helt enkelt bita i det sura äpplet och infinna sig i att det kommer vara ett par skitår framöver. Det kommer inte vara bra. Resurserna finns inte. En grej som jag reagerat på som kanske är det värst av allt är alla talanger runt om i Sverige numera väljer AIK och Malmö, och inte som förut då alla ville till Göteborg. Även Hammarby har ryckt upp sig. Blåvitt är fan inget skyltfönster längre, och där tappar du hur mycket som helst. 

En annan het diskussion under förra årets säsong var tränaren Poya Asbaghi. Den oerfarna tränaren, som gjorde sin första säsong i Blåvitt, fick motstå en del kritik och många menade på att han var fel tränare för Blåvitt vid den här tidpunkten. Glenn känner dock förtroende. 

– Jag tror på honom som tränare, men han är fan ingen Joe Labero. Han kan ju inte trolla. Spelar nog ingen roll vilken tränare du sätter där, han får nog det lika jobbigt ändå. Men han vill ju framåt och utvecklas, inte den där gamla gubben som bara hattar runt mellan massa klubbar. Jag gillar att det kommer nytt blod med härligt driv. 

I truppen tappades Blåvitt efter säsongen Tobias Hysén som lade skorna på hyllan. In har Sebastian Eriksson vänt hem igen, och även fast det inte är någon bollvirtuos så tror Glenn att den värvningen är nyttig inför säsongen.

– Det är en spelare jag gillar, en med attityd, för det har saknats. Sedan är han ju inte världens bästa spelare, han slår ju bort bollar till höger och vänster. 

Vad innebär tappet av "Tobbe"?

– När han var som bäst var han oslagbar, sen blev han ju äldre men det är klart hans ledarstil kommer saknas på planen men nog framförallt i omklädningsrummet. En förebild för de unga och en som alla lyssnar på. Säger han någonting så är det så liksom. Det är ju att han fått en roll som tränare i A-laget, det tror jag är viktigt. 

Vilken spelare tror du blir ett utropstecken?

– Jag har fastnat lite för Adil Titi här på försäsongen när jag såg en match. Han bröt, spelade enkelt och då tänkte man "helvete vilken framtidsgubbe alltså". Sen fick han övermod, skulle dribbla, slå passningar med utsidan och då gick det åt helvete liksom. Så kan han bara hålla det enkelt kan det bli bra. 

Någon annan som du kan namnge?

– Benjamin Nygren. Jävla talang! Sen måste jag nämna Sebastian Ohlsson. Han kommer vara lagkapten och det tror jag kommer ge honom stort självförtroende. 

Ett profilstarkt nyförvärv som anslöt i somras var Robin Söder. Men där har Glenn inte speciellt stora förhoppningar. 

– Nej, jag räknar inte med honom. Han var väl hyfsad när han kom fram, men det händer ingenting. Det är ett vakuum.